Med foto- och intervjuserien Pandemins hjältar ville vi rikta ljuset mot stadens samhällsbärare. De är sjuksköterskor, pedagoger och tunnelbaneförare. De är socialarbetare och ungdomsledare. Och de är hjältarna som gör stockholmarnas vardag möjlig.
Bakgrund
Via talangnätverket :Part erbjöd Stockholmshem tio unga stockholmare jobb under höstlovet 2020. De kommer från Skärholmen, Rinkeby, Hässelby och Rågsved med omnejd och det är också de som har porträtterat sina hjältar i Stockholms ytterstadsområden. Under arbetet handleddes ungdomarna av två av landets främsta fotografer, Angelina Bergenwall och Senay Berhe.
På bilden högst upp ser vi (övre raden från vänster): Senay Berhe, Sofia (agent till Angelina Bergenwall), Ida Basmarke, Mona Sharmarke, Josef Kadim, Alakshan Saseekaran, Alexandra Neves Lehmann, Betlehem Abraha, Sheyma Isse, Haidar Beden, Yusuf Hussein och Sadia Hassan.
Här är några av hjältarna
Birgitta Andersson och Marie Näslund, Rågsved
Foto och berättelse: Ida Basmarke
Birgitta och Marie är pedagog respektive specialpedagog på Öppna Förskolan i Rågsved, en gratis kommunal verksamhet.
”Vårt mål är att vara en samlingsplats och pandemin har påverkat våra besökare enormt mycket. De har varit väldigt rädda och inte velat komma hit på grund av smittorisken. För många försvinner det sociala när man spenderar den mesta tiden hemma. Vi har försökt vara tillgängliga utomhus, så att de ska få lite av det sociala och kunna umgås. Normalt har vi många aktiviteter, till exempel fredagsfrukost dit många av våra besökare kom. Trots att det har funkat bra med max tre föräldrar med tre barn, så är det stor skillnad på hur det brukar vara.”
Ibbo Njie, Rinkeby
Foto och berättelse: Yussuf Hussein
Ibbo är fritidsledare på Rinkeby ungdomsgård.
”På fritidsgården brukar vi hälsa på varandra ordentligt både med handslag och kramar. Nu gäller det att hålla avstånd och hälsa genom att vinka. Med pandemin blev många aktiviteter inställda eller väldigt begränsade, men som tur är har fler börjat komma till oss på sistone. Vi har lagt extra energi på att hjälpa och stötta barn och ungdomar som haft det svårt i dessa tider. Ni unga gör ett fantastiskt jobb och jag hoppas att ni når era drömmar! Det är därför vi kämpar just nu. När vi har jobbat klart så vet vi att ni kommer ta över, vilket gör att jag inte känner mig orolig alls. Jag vet att jag har er bakom mig och att allt kommer lösa sig.”
Gia Theorin, Järva
Foto och berättelse: Sheyma Isse
Gia är projektledare för Järva i Samverkan som stöttar föreningar i Järva och drivs av Gålöstiftelsen.
”Jag är själv uppvuxen i Tensta men jobbar för hela Järvaområdet idag. Många föreningar lider på grund av att resurser har dragits ner. Vi får inte glömma att föreningarna verkligen gör stora insatser för barn och unga i Järva och behövs mer än någonsin. Det är där Järva i Samverkan kommer in och stöttar som en god kraft under pandemin också. Vi är i uppbyggnadsfasen, men har precis skrivit avtal med Familjebostäder på Rinkebystråket på nästan 300 m2 som ska bli ett kansli för föreningarna. Pandemin har också påverkat möten med människor. I mitt jobb är bemötandet avgörande och tyvärr har mycket skett digitalt.”
Charly Anthony, Skärholmen
Foto och berättelse: Mona Sharmarke
Charly är fritidsledare på Fryshuset. På fritiden jobbar han med Blåljusmatchen som bygger broar mellan blåljuspersonal och ungdomar i södra Stockholm samt United Brothers som ökar unga killars medvetenhet av normer, våld och inkludering.
”Pandemin gjorde att vi inte kunde träffa lika många ungdomar, bland annat behövde vi ställa in United Brothers. Min mor arbetar inom vården och personalen på det äldreboendet fick inte tillräcklig med utrustning för att kunna skydda sig själva och sin omgivning. Det är trist att olika samhällsbärare, som de i vården, inte kunde skydda sig själva och sin familj. Tillgången på resurser i förorten kan förbättras och information behöver bli bättre.”
Vi är våra hjältar
Sadia Hassan har skrivit och bearbetat ett foto som tagits av Alexandra Neves Lehman.
Jag vill ge erkännande till alla dedikerade individer i vårt samhälle utanför sjukvården. Sjukvården förtjänar naturligtvis erkännandet de får men låt oss inte glömma alla andra hårt arbetande i vårt samhälle. Pandemin har varit en stressig tid för oss alla. Endast genom att arbeta tillsammans kan vi komma igenom detta. Alla har förlorat mycket och gjort uppoffringar. Inget offer är större än det andra. Det här är vad jag har skildrat. En ansiktslös person som representerar varje man och kvinna i vårt samhälle.
Pioner representerar mycket, däribland medkänsla, vilket är precis vad våra hjältar har visat.
Den blå färgen symboliserar lugn och stabilitet, något som representerar det sinnestillstånd våra otroliga hjältar har visat.